OMX30 avslutade på 1536 och gick alltså denna tisdag upp med knappt 2.5%.
Det var inte denna mening jag skrev först men innan publiceringen ändrade jag mig och ovanstående mening blev den som publicerades. Den exakta formuleringen på den ursprungliga meningen har jag glömt men den handlade om att jag inte förstod varför börsen gått upp och att jag trodde på en nergång. Min magkänsla visade sig alldeles korrekt nu med facit i hand då börsen sjunk knappt 4% under onsdagen. Jag ändrade min mening efter en snabbskanning på lite forum inklusive Avanza och tänkte typ så här: vem är Kalkyl att sitta här och prata ner börsen när det mesta andra pratar i motsatt riktning...
Det är inte första gången magkänslan haft rätt och förhoppningsvis inte sista gången heller. Det som är väldigt svårt är att våga lita på den för när allt kommer omkring så är chansen att få rätt ändå bara 50%. Min magkänsla sa att jag borde sålt av hela portföljen när OMX30 nådde 1901 och jag lyckades nå 2.8 mkr för första gången. Börsen låg väldigt högt då, samtidigt så fanns det och finns det fortfarande egentligen inga andra ställen att stoppa in pengar i om de inte ska mögla bort på ett sparkonto (som mina gjort i många år). Baserat på ovanstående och på rädslan för att magkänslan skulle ha alldeles fel gjorde jag ingenting, vilket dessutom är helt enligt min strategi. Många kloka och framgångsrika investerare har genom tiderna konstaterat och talat sig varma för att undvika att försöka att tajma marknaden. För eller senare misslyckas det kapitalt och då åker kapitalet också.
Kalkyl ligger lång och det får bära eller brista!
Jag har fortsatt att handla när magkänslan tillsammans med sunt förnuft har sagt att jag så skall göra. Det har blivit många affärer och Avanza njuter nog av courtageintäkterna.
Idag hade magkänslan lite fel, Swedbank gick strax under 107 krs och jag rundade av mitt innehav och slog till med 500 st för 107.21 krs. Kursen står efter stängning lägre och stängde på 103.46 krs.
Egentligen hade alltså magkänslan från i tisdags kväll alldeles rätt och affären borde kanske skjutits fram något. Ångrar jag mig då? Nej, absolut inte, jag har en rejäl stek i Swedbank (liksom i de övriga svenska bankerna) och känner mig ganska glad faktiskt, nej upprymd passar bättre! Att äga bank har dock inte varit särskilt uppiggande hittills och siffrorna lyser rött på innehaven, att nu även de välförtjänta utdelningarna skjutits fram (räknar de som inställda dock) har inte gjort saken roligare. I det långa loppet tror jag på alla tre, SHB, SEB och Swedbank. De har lite olika inriktning och tar olika smällar och ger olika förtjänster till samhället i stort. Nordiska banker har det under lång tid talats väldigt väl om och jag tror inte att Covid-19 kommer att förändra grundsynen på dem. Vissa andra länders banker har andra faror än de svenska. Jag hoppas förstås att ovanstående resonemang är korrekt, tiden lär visa om så var korrekt eller inte.
Har ikväll läst en del bloggar jag normalt inte läser och ja, Covid-19 har världen i ett strypgrepp minst sagt. Det ser oroande ut framöver och det lär bli tufft med alla som tyvärr förlorar personer i sin närhet, sina jobb och inkomster. Läste om en kvinna som drivit ett litet kafé och om jag förstod det rätt så har hon i princip inte kunnat ta ut någon direkt lön under flera år, nu började det att äntligen vända men så slog Covid-19 till och nu orkade hon inte mer.
En stor oro är väl egentligen vad för långsiktig påverkan Covid-19 kommer att få. Om vi håller oss lokalt så är jag oroad över hur alla dessa blixtåtgärder som sätts in (nu senast de 107 mdr som ska fördelas ut på fyra punkter) kommer att slå tillbaka mot oss som fyller på statens kassakistor med skatter från främst lönearbete och sparande. Egentligen inte lönt att oroa sig för det kommer att bli som det blir men det är svårt att låta bli, särskilt när S sitter i förarsätet och backas upp av V. S har i princip aldrig haft någon annan lösning på problem av diverse karaktärer än att höja skatten. V saknar lösningar helt och hållet men kommenterar friskt om allt möjligt.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet skriver så här:
Det är helt förståeligt att åtgärden sticker i ögonen på dem som år efter år betalat för sitt medlemskap i a-kassan. Man får fråga sig vad som vore alternativet. Den här krisen kom så plötsligt och är så extrem i sin karaktär, att hundratusentals människor annars riskerar att stå utan ersättning
Jag tycker så här: har inget direkt emot detta men någon endaste gång borde de som tänkt lite innan också få någonting även om de befinner sig i Sverige och varför inte låta alla de som betalat för A-kassan och facket i alla år helt enkelt få ett helt år eller varför inte två år avgiftsfritt, bara som en slags kompensation?!
Det är inte första gången magkänslan haft rätt och förhoppningsvis inte sista gången heller. Det som är väldigt svårt är att våga lita på den för när allt kommer omkring så är chansen att få rätt ändå bara 50%. Min magkänsla sa att jag borde sålt av hela portföljen när OMX30 nådde 1901 och jag lyckades nå 2.8 mkr för första gången. Börsen låg väldigt högt då, samtidigt så fanns det och finns det fortfarande egentligen inga andra ställen att stoppa in pengar i om de inte ska mögla bort på ett sparkonto (som mina gjort i många år). Baserat på ovanstående och på rädslan för att magkänslan skulle ha alldeles fel gjorde jag ingenting, vilket dessutom är helt enligt min strategi. Många kloka och framgångsrika investerare har genom tiderna konstaterat och talat sig varma för att undvika att försöka att tajma marknaden. För eller senare misslyckas det kapitalt och då åker kapitalet också.
Kalkyl ligger lång och det får bära eller brista!
Jag har fortsatt att handla när magkänslan tillsammans med sunt förnuft har sagt att jag så skall göra. Det har blivit många affärer och Avanza njuter nog av courtageintäkterna.
Idag hade magkänslan lite fel, Swedbank gick strax under 107 krs och jag rundade av mitt innehav och slog till med 500 st för 107.21 krs. Kursen står efter stängning lägre och stängde på 103.46 krs.
Egentligen hade alltså magkänslan från i tisdags kväll alldeles rätt och affären borde kanske skjutits fram något. Ångrar jag mig då? Nej, absolut inte, jag har en rejäl stek i Swedbank (liksom i de övriga svenska bankerna) och känner mig ganska glad faktiskt, nej upprymd passar bättre! Att äga bank har dock inte varit särskilt uppiggande hittills och siffrorna lyser rött på innehaven, att nu även de välförtjänta utdelningarna skjutits fram (räknar de som inställda dock) har inte gjort saken roligare. I det långa loppet tror jag på alla tre, SHB, SEB och Swedbank. De har lite olika inriktning och tar olika smällar och ger olika förtjänster till samhället i stort. Nordiska banker har det under lång tid talats väldigt väl om och jag tror inte att Covid-19 kommer att förändra grundsynen på dem. Vissa andra länders banker har andra faror än de svenska. Jag hoppas förstås att ovanstående resonemang är korrekt, tiden lär visa om så var korrekt eller inte.
Har ikväll läst en del bloggar jag normalt inte läser och ja, Covid-19 har världen i ett strypgrepp minst sagt. Det ser oroande ut framöver och det lär bli tufft med alla som tyvärr förlorar personer i sin närhet, sina jobb och inkomster. Läste om en kvinna som drivit ett litet kafé och om jag förstod det rätt så har hon i princip inte kunnat ta ut någon direkt lön under flera år, nu började det att äntligen vända men så slog Covid-19 till och nu orkade hon inte mer.
En stor oro är väl egentligen vad för långsiktig påverkan Covid-19 kommer att få. Om vi håller oss lokalt så är jag oroad över hur alla dessa blixtåtgärder som sätts in (nu senast de 107 mdr som ska fördelas ut på fyra punkter) kommer att slå tillbaka mot oss som fyller på statens kassakistor med skatter från främst lönearbete och sparande. Egentligen inte lönt att oroa sig för det kommer att bli som det blir men det är svårt att låta bli, särskilt när S sitter i förarsätet och backas upp av V. S har i princip aldrig haft någon annan lösning på problem av diverse karaktärer än att höja skatten. V saknar lösningar helt och hållet men kommenterar friskt om allt möjligt.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet skriver så här:
Det är helt förståeligt att åtgärden sticker i ögonen på dem som år efter år betalat för sitt medlemskap i a-kassan. Man får fråga sig vad som vore alternativet. Den här krisen kom så plötsligt och är så extrem i sin karaktär, att hundratusentals människor annars riskerar att stå utan ersättning
Jag tycker så här: har inget direkt emot detta men någon endaste gång borde de som tänkt lite innan också få någonting även om de befinner sig i Sverige och varför inte låta alla de som betalat för A-kassan och facket i alla år helt enkelt få ett helt år eller varför inte två år avgiftsfritt, bara som en slags kompensation?!
Bra skrivet. Du får inte glömma att du bor i Sverige, detta land är inget för oss som är ansvarsfulla. Tvärtom är det ett paradis för slarvers och folk som inte tar något som helst ansvar. Jag förstår inte hur man helt plötsligt kan lägga skattepengar på sånt som a-kassa. Den har du kunnat gå med i om du känner dig orolig för din privata ekonomi om du skulle bli arbetslös. Jag har betalat a-kassa i 20 år utan en dags arbetslöshet. Ska nu folk som har skitit i detta få ersättning ändå? Ett jäkla sätt helt enkelt. Men det är tyvärr så det fungerar i Sverige, flit och ansvar straffas, slarv och lättja belönas.
ReplyDeleteKanske hade det bästa varit om dessa personer helt hade stått utan ersättning, just för att statuera ett exempel?
Likaså tänker jag, varför ska en massa företag som har skitit i att bygga upp en buffert helt plötsligt räddas av staten? Man har istället plockat ut utdelningar och feta löner till sig själv, istället för att låta pengarna stå kvar i bolaget. Nu när krisen är ett faktum finns det inte ett öre kvar och bolaget sätts i konkurs. Åter igen, slapphet och oansvarigt beteende... som lönar sig.
Vad lär folk sig av detta? jo, att inte ens i kristider behöver man ta något ansvar, mamma Staten kommer alltid att finnas där och curla dig.
Ja det är beklämmande på många sätt alltsammans med detta ständiga curlande av allt o alla förutom av de som sköter sig. Det syns precis överallt i Sverige. De värsta exemplena är väl ändå när en våldtäktsman får gå kvar på skolan och offret ska byta skola, hände i Lund om jag minns rätt. Kritiken fick tillslut detta att ändras men varför krävdes kritik när vanlig sunt förnuft hade klarat av prioriteringen från början? Värstingar som fick segla till Västindien på sommarlovet för sådär 30 år sedan på skattebetalarnas bekostnad medans skötsamma ungdomar gick hemma o drog när föräldrarna arbetade..
ReplyDeleteJa, ur led är tiden.