Lördag igen

 Dagarna fullständigt bara flyger iväg, ja kvällarna också förstås. Vädret har varit fantastiskt hela veckan, kall frisk luft på morgnarna med solsken och temperaturen har sedan stigit under dagen. Tydligen skall det vända imorgon och både regn (snö?) och kyla har utlovats. Typiskt då det vankas en hel utedag imorgon, förhoppningsvis stämmer inte väderprognosen.

Pengamaskinen jobbar på i det tysta och håvar in utdelning efter utdelning. Det slussas in pengar i stort sett varje dag och oftast 3-5st utdelningar per dag. Denna lördagsmorgon kom en fin summa ifrån Industrivärden och bokföringen har nu klarats av. Veckan som kommer blir även den intensiv på utdelningsfronten och kommer därmed att avsluta april månad starkt.

Det är glädjande nog, ja precis som vanligt då alltså, äntligen dags igen för ännu en lön ifrån jobb#1 kommande vecka. Tyvärr skall kvarskatt betalas och en del annat elände så utflödet är tyvärr också stort. 

På tisdagen skall vår svenska katastrof till Riskbank återigen visa hur respektlöst den beter sig mot en stor del av det svenska folket och gissningsvis ännu en gång höja den redan höga reporäntan. De flesta verkar vara inne på +50 punkter vilket även Kalkyl gissar på. Sedan den förra höjningen har som vanligt en hel del debatterande gjorts med en hel del olika människor där en del äldre inte tycker det är så farligt och att folk kanske inte borde köpt bostäder på så höga priser... Ja det är förstås lätt för de att tycka så och då särskilt med backspegeln som facit. Vad de inte tar hänsyn till är förstås att det är relativt knepigt för de allra flesta att sätta livet på paus och invänta ett bättre tillfälle, ja ett tillfälle som kanske aldrig kommer... Eller att en kraftig bostadsbrist varit rådande i snart 30 år... Att dagens bankränta, utlånings alltså, som nu ligger inom 4-5% motsvarar ungefär 3x (12-15%) för 40 år sedan eller nåt har de inte heller förstått. Ett stående inslag är att de allra flesta är mycket kritiska till Riskbankens framfart och många är de som i stort sett gråter över vad som skett på en mycket kort tid, företagsägare och privatpersoner. Tyvärr är Kalkyl rädd för att Riskbanken har för avsikt att först ha nåt sin topp när de höjt med ytterligare +100 punkter ifrån vad vi har idag, d.v.s stopp för höjningarna sker vid 4.0% mot dagens 3.0% i reporänta. Brasklappen i detta resonemang är förstås tramset om att vi lyckats undvika en energikris... Det har varken Sverige eller Europa i stort lyckats att göra alls och tyvärr riskerar den problematiken att slå hårt tillbaka igen redan i höst. Mer eller mindre hånfulla uttalanden mot Riskbanken har också lästs och hörts, i vilka det instämmes till 100%, t.ex.:

Riskbanken jagar sin egen svans.

Riskbanken bekämpar gårdagens inflation, vilket inte kan lyckas.

En mycket dyster framtid vore ju om Riskbanken stolt deklarerar att:

Vi lyckades, nu är inflationen långt under vårt 2.0% mål!

och detta då många företag och många privathushåll redan eller är på väg att gå i konkurs.

Att Sverige gått in i en lågkonjuktur är nu fastlagt och den återstående frågan är förstås hur långt ner vi kommer att sjunka...

Bönderna är en yrkeskategori som verkligen inte har eller ens haft det särskilt lätt de senaste 30 åren. De ligger i början eller kanske mer korrekt i mitten av grossistledet och köper in utsäde, gödsel och annat för höga priser. Grossisterna och mataffärerna roffar åt sig den allra väsentligaste och största delen av prisökningarna och kvar stå de med räntekostnader som ökat med runt 300% eller mer samtidigt som energipriserna skjutit i väg mot orimliga priser på både el och drivmedel. Till denna soppa kan sedan prisdumpning ifrån importvaror läggas. Inom EU har en del öststatsbönder lackat ut på importen ifrån Ukraina, bl.a. Polen och Ungern. Nej, det är inte lätt inte...

I maktens korridorer pyr ännu en förfärlig sak som kan komma att slå ytterst hårt:

ett register över folks tillgångar

Givetvis är Bidrags- och semesterpartiet för nysvenskar (S) mycket positiva till detta nygamla register. Det gamla registret avskaffades 2008 och innehöll då väsentligt färre antal uppgifter. Det nya registret har framställts som att det anonymt skall ta in uppgifter rörande kontosaldon (läs ISK, KF, AF, vanliga bankkonton o.s.v.). Gårdagens DI berättade dock att än mer uppgifter planeras att samlas in, bostäder, fordon o.s.v. Dessutom avslöjade dagens DI att tanken är också att kunna avanonymisera tillgångarna, läs att de självklart inte behöver anonymisera dem från första början. Självklart har katastrof Riskbanken ställt sig synnerligen positiva till det förfärliga och förkastliga registret, antagligen för att kraftigt kunna öka "laserprecisionen" i sin utomordentligt skarpt förda gärning eller politik!?... Vanligt sunt bondförnuft skiljer inte nämnvärt på uselt eller synnerligen kasst med andra vi vanliga struntar i graden av haveri som Riskbanken ställt till med utan konstaterar både med förnuftet och med plånboken att Riskbanken i Sverige under Ingves era gjort ett anmärkningsvärt dåligt arbete som nu kostar oss alla multum. Att Riskbanken nu dessutom fortsätter det synnerligen dåliga och kritiserade arbetet under Thedéen är än mer osmakligt och irriterande PUNKT. Riskbanken spelar likt många andra "höjdare" i en egendefinierad elitliga. Glöm nu inte heller att under detta år kommer Riskbanken att behöva be Regeringen om påfyllnad av sina pengakistor då förlusten för förra året uppgår till runt 80 miljarder svenska skattekronor. Om någon undrar vad vi, skattebetalarna alltså, fick för de 80 miljarderna så var det en fullständigt chockerande och icke prognosticerad räntechock som slår det mesta med både hästlängd och häpnad (+300% på 9 månader och som dessutom fortsätter att öka mot nya höjder)...

Endast SD verkar ha uttryckt både oro och irritation samt utlovat att registret inte skall kunna användas till att återinföra den för S heliga Graalen, ja en av deras många:

förmögenhetsskatt

Moderaterna verkar ännu inte tagit någon ställning i denna viktiga fråga och det är både anmärkningsvärt och direkt uselt. Kalkyl konstaterade för många år sedan att något parti att rösta på inte finns, det enda en eventuell röstning kan åstadkomma är en slags kompromiss. Om någon tror att SD är ett högerparti bör det nog tänkas lite till kring detta påstående. Vad gäller vekheten i nuvarande M är den inget vidare.

Det är mycket oroväckande att tankar om och kring detta register förs, tydligen gick remisstiden ut denna vecka... Vi som betalar för flummerierna och tokerierna i detta grovt misshandlade Sverige skall bara betala mer och mer, någon övre gräns finnes icke. På bloggkollegan Sparos blogg fanns i veckan följande inlägg, Synd om miljardärer, där Sparos ena egna kommentar såg ut så här:

Tycker det är en väldigt bra kommentar och fråga: när är nog nog?

Istället för att alltid sträva på likt Prins John och Sheriffen i Nottingham i Robin Hood borde staten (och allt sorterat därunder inklusive landsting och kommuner) ta en grundläggande kurs i ekonomi och lära sig att hushålla med pengar istället för att som nu slösa bort pengar på onödiga, felaktiga och tveksamma eller i alla fall alldeles för dyra åtgärder och program. Att slösa med andras (skatte)pengar är aldrig något svårt eller ses ens som problematiskt då konsekvenserna uteblir, alltid. Saker som en privatperson skulle tänka kring och på både en, två och kanske tre gånger klubbas med stor sannolikhet bara igenom. I alla fall verkar det så ganska ofta...

Det har börjat uttryckas krav på att fullt friska invånare i Sverige ska "tvingas" att flytta dit jobben finns. Detta trodde Kalkyl gällt sedan minst 20 år men tydligen var den föreställningen felaktig. "Tvingas" är ett riktigt onödigt ord i sammanhanget då något tvång inte alls föreligger, däremot föreligger möjligen (om det nu blir verklighet vilket det sannolikt tyvärr inte blir) en kravställan om att om du inte flyttar dit där jobbet finns dras A-kassan eller socialbidraget in. Det är rätt svårt att se det rimliga i att individen ställer krav när uppehället inte klaras av för egen maskin, hur i f.a.n. vore det att istället som förr i tiden visa lite vanlig hederlig tacksamhet och ödmjukhet inför allt vad som hittills redan erhållits? Att en flytt för individen till en ort där vederbörande faktiskt kan få ett jobb varit i bruk i flera hundra år verkar ha glömts bort för sisådär 20 år sedan eller nåt. Det känns hyfsat självklart faktiskt men det är tydligen passé att anse det. Nu verkar tesen drivas av att ovan högst rimliga krav istället handlar om någon slags förföljning och då självklart endast sådan då vissa delgrupper ingår i huvudgruppen... Usch, fy, inga krav eller motprestationer får väl ändå ställas, det är ju hemskt elakt och felaktigt att så göra?