I veckan som gått har inte ett enda köp, ja transaktion gjorts. Med transaktioner avses nästan alltid, precis som för några andra bloggare och FIRE-strävare, köp. Det är ytterst sällan jag säljer något överhuvudtaget. Trots denna brist på transaktioner den gångna veckan har Kalkyls Pengamaskin nått ett nytt delmål på den långa vägen och denna gång handlar det om att prognosen säger att de totala årsutdelningarna nu gått över 197,500 kr vilket innebär att med avdrag för:
- -30% skatt på utdelningar på AF konto
- Källskatt 15-35% på utdelningar från utländska bolag på ISK/KF konton
- Schablonskatt på (1.25% * 30%) 0.375% (för 2020)
bör Kalkyls Pengamaskin kunna leverera hela 15,000 kr netto i snitt per månad!
Detta är baserat på att, se
inlägg om schablonskatt, drygt 9% av nettoutdelningarna avgår i schablonskatt. Det är lite knepigt med alla begrepp då ovanstående gäller vad jag kallat, och kommer att fortsätta kalla, nettoutdelningar. Vad skall då bruttoutdelningarna som sedan blir nettoutdelningar (efter avdrag för källskatt och AF-kontoskatt) kallas efter avdrag för schablonskatten samt tillägg i form av 85% av erlagd källskatt för året-3?
Jag tror att det är dags för ett nytt begrepp och då den summan som erhållits när schablonskatten dragits av från nettoutdelningarna i FIRE-sammanhang kommer att användas som en inkomst att leva på införs begreppet: utdelningslön
Sammanfattningsvis används följande begrepp framöver:
- bruttoutdelning (inget jag själv fäster någon vikt vid och tittar aldrig på denna siffra)
- nettoutdelning
- bruttoutdelning med:
- avdragen AF-konto skatt 30%
- avdragen källskatt för utländska bolag
- utdelningslön
- nettoutdelning * 0.911
- avdragen ISK/KF schablonskatt
- addering av 85% av erlagd källskatt för året-3
Notering 1: Begreppet utdelningslön åkte på en uppdatering efter högst vettiga synpunkter som dessutom förtydligades med ett exempel från Utdelningssmålänningen.
Notering 2: Addering av erlagd källskatt för året -3 betyder att för år 2020 adderas 2017 års erlagda källskatt. För mig personligen är detta enkelt fixat då mina excelark redan idag har full bokföring av källskatterna så det är en smal sak att bara addera på erlagd källskatt för året-3. (Detta gäller för de flesta som inte använder Nordeas plattform för de kan ju i stort sett ignorera källskattsproblematiken tills Nordea väljer att avsluta deras unika hantering vilket jag tror att de kommer att göra förr eller senare...)
Enkelt skulle det kunna argumenteras för att det är ett onödigt begrepp och det må så vara men ISK/KF schablonskatt kan också ses som en "fix" utgift i stil med fastighetsskatt eller TV-avgift som måste betalas och därmed läggs till de årliga utgifterna. För mig personligen är det både enklast och känns bäst att inte belasta nettoutdelningarna med ISK/KF schablonskatten då den slår över de totala utdelningarna och inte för enskilda bolag vilket de andra skatterna gör. Jag funderade ett tag på 'löneutdelning' men det klingade inte lika bra som 'utdelningslön'.
Uppdatering: jag har ännu inte hunnit betala in värst mycket källskatt även om summorna definitivt ökar för varje månad som går. För 2021 bör jag alltså få tillbaka källskatten som erlades 2018, om jag förstått saken rätt. Jag har ännu inte sett någon transaktion med återbetalningen av källskatt. Som utdelningssmålänningen skriver räknar han med att få tillbaka minst 85% av erlagd källskatt och med all fakta jag har i ämnet är det en rimlig siffra, tyvärr, att räkna med. Att inte få 100% åter är för mig en fullständig gåta och jag har tjafsat med Avanza om detta men svaret jag fick gjorde mig inte ett smack klokare och egentligen i ärlighetens namn mer irriterad. Petrusko drog igång ett drev kring detta med källskatt och att inte få tillbaka allt varvid, om jag minns rätt, Avanza sa att de skulle se över dessa rutiner så att 100% kunde betalas tillbaka. Svaret jag fick var allt annat än klargörande i frågan och slutsatsen jag kom fram till är att tyvärr finns inga garantier om att få tillbaka 100%... För 2021 handlar det om runt tusenlappen, för 2022 ytterligare några tusenlappar och trenden är kraftigt ökande. Jag har ännu inte bestämt mig för en framtida geografisk fördelning men det står klart att om man lägger sig på en större procentuell del mot utlandet, säg 50%, blir det rejäla summor i återbetald källskatt när det börjar rulla på. Som Utdelningssmålänningens exempel om 200,000 kr i utdelningar och 50% vikt i Sverige handlar det om minst 15,000 kr i källskatt som erläggs och 85% på den summan blir en dryg tusenlapp återförd skatt i snitt per månad.
Överlag ogillar jag allt kring källskatt. Det är ett lurigt kapitel och ett litet minfält att navigera på:
- olika källskattesatser beroende på vilka skatteavtal som Sverige råkar ha träffat eller inte träffat med olika länder
- otroligt lång handläggningstid
- inga garantier att få tillbaka 100% av erlagd källskatt
- blanketter att fylla i (Norge, Danmark m.fl.)
- skattehemvister
- ISIN nummer som inte alltid berättar sanningen o.s.v...
Ett stort dåligt skämt är vad det är frågan om.
Synpunkter mottages som vanligt med både tacksamhet och stort intresse.
Som Ni märker är jag åter i skrivartagen och fingrarna dansar lekande lätt över tangenterna och formar ord och meningar i en rasande fart. Troligtvis har denna energi något att göra med att arbetsåret närmar sig sitt slut och det återstår inte särskilt många slavdagar på arbetet det härliga och fantastiska. Är det egentligen så viktigt att ett år tar slut? Nej, verkligen inte för nästa börjar ju direkt. Men, att gå över i 2021 innebär att de viktiga månaderna mars-maj för utdelningsäsongen år 2021 känns mer reella!
197,500 kronor per år i utdelning är ingen jämn summa och precis som en del andra bloggare lider Kalkyl av något slags OCD (Obsessive-Compulsive Disorder) symptom och avskyr alla slags varianter på ojämna siffror på antal aktier och utdelningssummor o.s.v. Denna ojämna siffra kan få bägaren att tippa över i veckan för en sista affär som skulle kunna ta Kalkyl över den, ja för Kalkyl då alltså, enormt magiska årsutdelningsmilstolpen om 200,000 kr/år. Uppslag på köp saknas inte men ja veckan får utvisa om så sker eller inte. När jag skriver dessa rader har jag i medvetandet några andra bloggare som med lätthet, för länge sedan, passerat 200,000 kronor per år i utdelningar och ligger kring det dubbla!
Det finns alltid nya mål att kämpa mot, nya gränser att slå och nya insikter att skaffa sig.