Lördag

 Fantastiskt väder och större delen av lördagen har tillbringats ute och under aktivitet! Barnen likaså. Och tillsammans! Underbart! En del förpliktelser klarades av också och nu en stunds jobb#2 arbete, eller nöje!

Det läses, funderas och kollas upp saker. Mästerexcelarken skiner i sin fullkomlighet och ger som vanligt den sedvanliga inspirationen en rejäl vitaminkick. 

Som kommentar på gårdagens fredagsinlägg skrev bloggkollegan Tole "Sedan min arbetsgivare slutade skicka sitt månatliga bidrag saknar jag helt klart cashflowen.". Den dagen då Kalkyl avslutar jobb#1 eller jobb#1 avslutar Kalkyl blir nog trots allt väldigt jobbig, ja för båda parter. Ända sedan barnsbenen och det första sommarjobbet har tjänandet av pengar varit hyfsat centralt och viktigt för Kalkyl. Kalkyl har dock aldrig haft ambitionen eller tron att nå de riktiga höjderna, med facit i hand kanske synd och dumt. På ett annat sätt har Kalkyl ändå nått de höga höjderna och jobb#1 lönen och tjänsten är ganska bra. VD och liknande administrativa tjänster är dock inget för Kalkyl och det är mer det praktiska hantverket som lockar. 

Att ens försiktigt fundera på att en gång avsluta jobb#1 vilket är en av grundbultarna i FIRE rörelsen känns skrämmande, lockande och konstigt på en och samma gång. Självklart önskar Kalkyl också mer tid för egen disponering. För ett antal år sedan, ja där i FIRE resans begynnelse minns Kalkyl att ungarna ibland väckte den avsomnade pappan, han som hade somnat mitt under ett pågående spel med barnen efter en lång arbetsdag... Och efter ännu en natt med få sömntimmar, för få...:

-Pappa, vakna!

 De tidiga småbarnsåren är enormt tuffa och sömnbristen är allmänt rådande, för de som inga barn fått eller haft går det nog inte riktigt att förstå hur livet förändras. Ibland när det tänks tillbaka på dessa år blir det nuvarande resultatet än mer häpnadsväckande! Det är helt enkelt fantastiskt vad som åstadkommits sedan resan påbörjades. Detta dessutom under pressen av ett tufft och mycket krävande jobb#1 medans småbarnsåren avnjöts! En hel del andra tråkiga bekymmer har också genomlidits och hanterats... Det Kalkylska livet har alltså, precis som för de allra flesta, varit väldigt långt ifrån någon räkmacka alltså. Det hade antagligen inte gjort alltför ont att istället ha fötts i någon superrik släkt med egendomar, marker, skogar, stugor, företag och en massa annat. Det hade nog funkat det med faktiskt men så blev det alltså inte. Fördelen av att inte ha fötts rik är nog att kämparandan är mycket större, att ge upp finns inte och har aldrig kännts som en utväg oavsett vad som skett eller krävts. Även många ouppnåeliga hinder går tillslut att uppnå så kämpa och kämpa mera, men visst det går trots dagens situation inte att bränna 100-200 tkr på en afterski-champagneeftermiddag i alperna... Lyckligtvis är det inget Kalkyl heller skulle vilja göra.

Det har varit en skakig och mycket tuff resa, att kämpa mot FIRE är absolut ingen barnlek och verkligen inte en resa som alla klarar trots allt prat därkring. Även omvärlden och Sverige i stort har ständigt satt sina käppar i hjulen, C19 pandemin och börskrascher. Nu är vi tyvärr vid ännu en skakig börstid och omvärldstid.

Att fortfarande få in en stadig inkomst ifrån jobb#1 känns väldigt skönt. Att någon gång i framtiden ge upp denna känns för Kalkyl mycket främmande, att liksom ge upp eller sluta upp efter allt kämpande? Men visst, allting har dock sin tid och någon gång bör det vara dags och helst innan ena benet är i graven. För Kalkyl är jobb#1 speciellt, det är resultatet av nästan hela livets slit och kämpande samt intresse. Jobb#1 är idag mycket som en mycket välbetald hobby och tanken att avsluta jobb#1 är obekväm och förskjuten på framtiden. Det har antytts om att eventuellt midsommar 2028 där skuldfri basis råder kan vara utträdesdagen men det är 3 år dit drygt och det återstår att se.

Tills dess, jobb#1 avnjuts tillsammans med jobb#2 och jobb#3 samt en massa annat!