En vecka in på det nya år 2023. År 2022 har varit ett mycket intensivt, arbetsamt och drygt år, precis i samma stil som år 2021, men ändå annorlunda på många sätt, och följande punkter listades upp i inlägget 'Mål 2022', läs här:
- matpriser som ökar
- energipriser som ökar
- energibrist (knappt lönt skriva effektbrist då...)
- politiskt babbel
- dödsskjutningar
- massor med våld
- polismakt som snart inte mäktar med längre
- politiker som saknar kunskap och insikt
- flyktingmottagning
- förfärliga brott av både vålds- och sexuell karaktär
- c19 som inte tar slut
- FHM som mest agerat förvånade hela tiden
- senfärdigheten i allmänhet i Sverige
- tafattheten i allmänhet i Sverige
- dumheter i allmänhet
- o.s.v
Tyvärr får väl konstateras att alla punkter ovan fortfarande gällde under året 2022 och dessvärre ser det inte heller ut som om någon större förändring kommer att ske under år 2023...
Denna kommande vecka blir det till att återgå till vardagen och barnen skall börja skolan igen. Det känns som alltid både jobbigt och vemodigt att snart befinna sig i den otroligt dryga vardagen, ekorrhjulet kallas det ju för av en anledning, visst på vissa sätt är den väl bra men med ökande ålder känns den alltmer icke önskvärd.
Målen för 2023 kan läsas här.
Första arbetsdagen idag för Snålgrisen, och jag säger bara fy f-n. Mörkt, regnigt och bara tanken på vuxendagiset med intriger, snack, pekpinnar och bla bla gjorde att jag allvarligt funderade på en sjukskrivning. Tidigare år har jag ofta känt en liten liten gnista i huvudet som tyckt det varit kul att börja jobba, men denna gången, icke. Jag tror jag varit för länge hos denna kund helt enkelt, och är helt enkelt less på deras personalpolicy, där man t.ex. totalvägrar hemarbete i någon form, vilket är piss och skit för en med småbarn och 5 mil till jobbet, det har kostat en hel del med vabbande, att behöva åka hit och dit och inte enkelt kunna jobba igen förlorad arbetstid, eller att helt enkelt sitta hemma en dag när man behöver koncentrera sig. Alla andra konsultkollegor har i princip kunnat jobba hemma så mycket de velat sen corona. jag är utstöttingen, och detta har väl helt enkelt påverkat mig mer än vad jag velat erkänna. Nu är det några månader till här, sen får vi se. Det ENDA som gör att jag tar mig till jobbet är lönen. Deprimerande men sant.
ReplyDeleteUsch ja Snålgrisen, man kan hålla sig för skratt... Tycker du ska försöka lösa ditt antihemarbetsproblem på nåt vis, byta eller kräva. Det gör stor skillnad. För mig gillar jag jobbet mkt men trött på allt omkring som idag tyvärr anses lika viktigt eller viktigare än kärnuppgifterna jag förväntas lösa, eller förväntas jag det längre? Ibland undrar jag...
DeleteBra mål. Att få ner belåningen är kanske tråkigt men nyttigt. Jag amorterar själv av lite på bolånet då och då och någon bestående belåning på portföljen har jag inte.
ReplyDeleteDet är en önskvärd status på portföljen du redan har! Vad gäller min bostad är väl bgraden hyfsat låg med 43% jämförelsevis men vill ha ner den en bit till. FIRE kassan ska parkeras där.
DeleteDet kanske inte är ekonomiskt rätt att att amortera sina lån, men det har andra fördelar då man i högre grad blir osårbar för räntehöjningar vilket särskilt i FIRE är viktigt om man inte vill riskera att börja snåla eller börja jobba igen. Och välbefinnande är väl ändå varför vi vill göra vår FIRE?
ReplyDeleteJag kör på med nuvarande BR-lån fram till Smålandsflytten men då löser jag bostadslånet och cashar huset. Troligen behåller jag 500-750' i aktiebelåning vilket då blir mitt enda lån (förutom CSN som skrivs av vid 65 år).
Du skriver 24 månaders arbete till. Jag tror nu att jag jobbar fram till och med april eller maj 2025 vilket blir några månader längre men är i det stora hela samtidigt.
bli helt eller nästan helt skuldfri är en dröm men då får nog jag också flytta först, vilket kanske kommer att ske innan fire. Hade jag inte haft barnen hade flytt redan varit på g, nu ett mkt svårare beslut...
DeleteJag gissar att du går i fire före mig US!