Igår slog så Riskbanken, det svenska superundret, till igen med den sjunde raka styrräntehöjningen sedan kampen mot inflationen inleddes. I Thedéen som är superundrets chef finns en ytterst vältalig, slipad och rampljustörstande chef. Han gör sina framträdanden bra och hade Riskbankens agerande i stort varit endast hälften så bra hade Riskbanken varit hyfsat bra.
För den svenska ekonomin och för många både bolag och privatpersoner tycks eländet inte vilja ta slut. Gårdagens styrräntehöjning var på +25 punkter och då höjningen i stort sett varit inprisad hände inget särskilt på börsen, snarare gick den upp då det fanns en risk för +50 punkters styrräntehöjning. På ett sätt var det synd att superundret inte drämde till med +50 punkter så att vi kanske kunde slippa leva under ett ständigt styrräntehöjningshot som vi nu, många av oss, gjort under cirka 14 månader nu om vi räknar att första höjningen gjordes 2022-05-03. Under dessa 14 månader har styrräntan höjts ifrån 0% till 3.75% (på Riskbankens sida visar diagrammet idag bara upp till näst senaste, d.v.s 3.5% medans tabellen är i fas, antagligen har de inte haft tid att fixa diagrammet än då de gissningsvis har viktigare saker för sig?!).
Många är bedömarna som är mycket irriterade över den pågående höjningscykeln och mest kring hastigheten med vilken den gjorts med. En del går ännu längre och ifrågasätter totalt vad de sysslar med och under gårdagens pressträff förkunnade Riskbanken att de nu har för avsikt att fortsätta med sin valutaspekulation. Denna gången ska en del valutareserver säljas av, ja alltså sådana som köptes in tidigare i utländsk valuta (!), en utredning skall startas kring denna fråga. Tyvärr ställs aldrig frågan om hur mycket prisinflation Riskbankens agerande ställer till med. Den är gissningsvis och troligtvis betydande och påverkar säkerligen bl.a. tjänstesektorn som ännu pekas ut som något som driver inflationen mycket. Högre finansieringskostnader för verksamheten (lånekostnader) kräver högre tjänstepriser, eller? På Riskbanken experimenteras det glatt vidare med räntorna, med valutareserven och med diverse statsobligationer. Tyvärr deltager vi alla medborgare i Sverige på ett eller annat sätt i Riskbankens olika lekar, vissa av oss mer än andra... Men det följer det invanda och gängse mönstret i Sverige så förvånas icke.
Det har sedan start i stort sett talats om hur viktigt det är att få ner inflationen, vilket det förstås är. Till vilken nivå råder det betydligt mer tveksamheter kring, ja inte uttalade sådana då för då gäller 2.0% hos i stort sett alla Riksbanker. Men om det går... Eller om det är lämpligt... Ja vi får se.
Inflationstrycket är det som påverkar allra mest tydligen. Då utslaget på hela Sveriges befolkning inklusive alla de äldre som sitter bättre i guldsitsarna med högt värderade bostäder och 0 kr i lån. Fastighetsskatten som avskaffades och bytte namn till Fastighetsavgift gör också många både glada och ledsna, allt beroende på var man själv befinner sig på stegen i ekorrhjulet. Den blev så listigt utformad att avgiftstaket nås redan vid ett taxeringsvärde om 1.234 mkr. Fastighetsavgiften är 0.75% av fastighetens taxeringsvärde för 2022, men aldrig mer än 9 287 kronor (takbeloppet) per bostadsbyggnad. En 50 mkr villa kostar lika mycket i fastighetsavgift som en villa på 1.23 mkr... Under 2022 kostade tydligen inflationsresan cirka 110 mdr enligt någon beräkning varav 90 mdr kan tillskrivas inflationen.
En liten märklighet i detta är alltså att räntehöjningarna framförallt slår stenhårt mot många (barn)familjer som skaffat villa eller större bostadsrätt och då särskilt de som bor i eller omkring några av de lite större städerna där både bostadspriserna ligger hyfsat högt och dessutom har stigit både kraftigt och fort under 0% ränteeran signerat Riskbanken och Ingves. Många framförallt mindre bolag möter också ett mycket tufft ekonomiskt läge nu när räntan skenat upp på kort tid och detta samtidigt då folk börjar hålla i pengarna i större utsträckning.
Ovanstående samt annat som hänt eller inte hänt under de 14 månaderna med ständiga räntehöjningar går att sammanfatta ungefär så här:
Riskbankens ytterst aggressiva räntehöjningspolitik slår stenhårt och obarmhärtigt mot en liten del av befolkningen medans många grupper i stort sett inte alls känner någon direkt effekt av räntehöjningarna. Räntehöjningarna har som bekant inte lyckats stärka kronans ständigt sjunkande kurs och inflationen har antagligen påverkats mer av omvärldsfaktorer än räntehöjningarna i sig. För de som ligger i skottlinjen slår däremot både den höga inflationen och de ständigt stigande och redan höga räntorna. I korten ligger också att den ekonomiska situationen i Sverige blir allt värre undan för undan och många tecken har indikerat detta en längre tid. Konkurserna ökar vecka för vecka och varslen tilltar. Med Riskbankens allt mer hökaktiga ton som redan utlovat en ytterligare höjning, minst en betonade Thedéen, ser framtiden hyfsat dyster ut. Gårdagens 'Ekonomiekot' på P1 menade på att folk eventuellt ser sommaren som en sista möjlighet att unna sig konsumtion i form av resor och nöjen innan höstens ekonomiska stålbad tar vid.
Under presskonferensen dök en del scrollningar upp:
- 2022-09-21: +100 punkter till 1.75%
- 2022-11-30: +75 punkter till 2.50%
Kalkyl ser framemot dagen då Riskbanken tvingas backa. Den dagen kanske ännu dröjer men tiden är knappast på Riskbankens sida. Tyvärr kommer Riskbanken då liksom nu ändå inte att skuldbeläggas i nämnvärd och rimlig utsträckning, de jagade ju bara efter 2.0% inflation med bindeln för ögonen... Och hoppades att det skulle funka liksom... Detta gjorde Ingves också men då var inflationen långt under 2.0% och följderna är nu kännbara och tillslut uppenbara även för de allra flesta.
No comments:
Post a Comment