Riskbanken och BNP-deflatorn

 Inflation leder ofta till en lön-pris-spiral. I Sverige kan den risken anses obefintlig då löneutvecklingen i Sverige generellt är ganska försiktig och årliga lönepåslag ligger oftast i intervallet [1,4]%. Alla har vi väl hört tjatandet om "märket" som höll på i typ två månader eller nåt. Märket alltså... Detta märke gäller förstås för de som arbetar medans drönarna i de övre leden inte sällan tillskrives lönepåslag på 10-20% förutom deras saftiga bonusar som ofta tillkommer. Det är i många fall direkt stötande att ta del av de högre ledens årliga lönepåslag och för god hälsa inget som kan rekommenderas att göra. Det är tyvärr dock som det är och inte mycket kan göras åt då ryggdunkarna hjälper varandra. Superundrets, det svenska alltså, chef Thedéens lön bör återigen nämnas då Kalkyl skrivit att den är 262,000 kr/mån vilket alltså har förändrats upp då något slags fel förelåg kring lönen?!... Ja alltså något fel hos Riskbankens lönesättning och inte ett av Kalkyl producerat skrivfel bör betonas. Den korrekta månadslönen för Riskbankschefen Thedéen är 269,000 kr/mån:

Vi arbetare har istället sparkats bakåt i reallön till cirka 2013 års nivå... Som kontrast står det var och en fritt att surfa runt lite och kolla VD löner men här är två exempel:

• Ericssons VD Börje Ekholm 19.2 mkr för år 2022 (+5.2% och exklusive bonus och inklusive bonus var ersättningen för slitet 43.2 mkr!!!)
• Atlas Copcos VD Lars Rahmström 19.5 mkr för år 2022 (+18% och exklusive bonus och inklusive bonus var ersättning för slitet 46.6 mkr!!!)

Det bör nämnas att detta bara är siffror som kunde fås fram i hastigheten och betydligt högre siffror har förekommit för bl.a Ericssons VD under andra år. Att arbetarnas löner halkat efter jämfört med chefernas är en grov underdrift och i realiteten har de lämnats kvar på startlinjen, från Aftonbladet 2022-04-12:

Nå månadslöner var inte huvudämnet för inlägget så bara lite småfunderingar som slank med.

I veckan hade DI en synnerligen intressant debattartikel kring att företagens vinster driver på inflationen och det ganska mycket. Det är inte stigande löner som i nämnvärd utsträckning drivit inflationen vilket tillslut börjat inses av allt fler. Lön-pris spiralen verkar numera unisont skrotad och istället är spiralen som driver inflationen Vinst-pris spiralen. Vice Riskbankschef Per Jansson tillhör den lilla skaran av penningpolitiska beslutsfattare som har uttryckt att företagens prissättningsbeteende har förändrats. Den höga lönsamheten i näringslivet har också indikerat att vinstjakt eldat på inflationsbrasan. 

"Inflationen i Sverige drivs upp av företagens vinster" heter debattartikeln som skrivits av Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, Daniel Lind forskningsledare Facken inom industrins produktivitetskommission samt German Bender utredningschef Arena Idé

De har kunnat visa att inflationen till stor del förklaras av just ökade vinster.

Inflationsmåttet som används för att finna förklaringen är BNP-deflatorn vilket är ett mått som fångar det inhemska pristrycket på ALLA varor och tjänster som produceras i ekonomin. BNP-deflatorn är väldigt annorlunda mot konsumentprisindexet (KPI) (Obs: KPIF som är KPI med fast ränta så att inte Riskbankens agerande ska räknas in!...). Undersökningen har inte (hittills) kunnat avslöja exakt vilka branscher som framförallt ligger bakom detta stora inflationsbidrag, en glad amatör som var riktigt duktig på att både programmera och tänka lyckades dock få fram genom (dator)undersökningar på flera års delårsrapporter att livsmedelsbranschens stora aktörer i stort sett dubblat sin vinstmarginal (bl.a ICA och Axfood) (något Kalkyl skrivit om tidigare, orkar inte leta upp när och i vilket inlägg)!...

Några slutklämmar i artikeln är:

• Riksbanken har höjt styrräntan rekordsnabbt men strategin skjuter in sig på fel mål 
• svenska politiker, penningpolitiska beslutsfattare och journalister måste bredda synfältet då det i stort sett är helt inriktat på 1970-talets inflationsspiral
• IMF argumenterar i en ny analys att vinsterna måste minska för att inflationen ska kunna falla tillbaka till normala nivåer (läs cirka 2%) 
• våga ställa frågor kring användandet av:
• tillfälliga prisregleringar
• beskattning av vinster
• om bristen på konkurrens i många delar av svensk ekonomi
• säkra vissa priskritiska varor, t.ex. el
• att sluta lägga skulden för nuvarande inflationskris på Sveriges löntagare

Debattartikeln hittas i Dagens Industri (DI) 230720, och är mycket läsvärd!