Så hände det där som många väntat på, Riskbanken eller det svenska superundret fick nu krypa till korset eller helt enkelt äntligen gå ner på knä! Den första sänkningen på drygt 8 år inträffade där den 8:e maj 2024. 2022-05 inleddes Räntehöjningscykeln ifrån helvetet. Två år senare och efter två års lidande med ständigt ökande kostnader bromsas kanske nu eländet in lite.
Kalkyl fick fel när superundret slog till igen... Sänkning i juni trodde Kalkyl men så blev det alltså inte. Helt fel enligt en del att sänka redan i maj och desstom före både FED och ECB. Norges bank, norska centralbanken, låg också kvar på sina 4.25%.
Kalkyl gissar att superundret också helst hade velat legat kvar på 4.0% i styrränta men sänke p.g.a. ett flertal faktorer som tillslut slog över, ej listat i någon "dignitetsordning":
- inflationen sjunker kraftig och dessutom har den sjunkit mer än superundrets "prognos" (dock helt normalt att superundrets prognos slog fel, så brukar de nämligen göra vilket vi alla vet nu)
- inflationen kommer troligtvis att gå under målet på 2.0% senare i år vilket i så fall skapar andra problem än de vi "njutit av" länge nu
- Sverige går kasst i jämförelse med väldigt många andra länder
- flera sektorer har redan körts sönder och i botten
- FED och USA lever ett alldeles annorlunda och eget liv
- ECB sänker troligtvis snart
- Löneökningarna i Sverige sticker som alltid ut negativt och har som vanligt hållts mycket måttliga
- Räntekänsligheten i Sverige är väldigt hög jämfört med de flesta andra länder
För superundrets del och kanske även för inflationsbekämpandets del hade sänkning först i juni kanske varit bäst (och då efter en första ECB sänkning). Så varför kom sänkningen ifrån det svenska superundret redan nu då? Gissningsvis beroende på:
- många är rösterna och omdömena om hur hårt superundret gått fram, +400 räntepunkter på 18 månader är inget att skoja om eller ta lättvindigt på. Det är en i allt beaktande förfärande galet hög räntehöjningshastighet vilken tyvärr slagit undan benen på väldigt många, privatpersoner och företag. Den höga hastigheten har återigen satt superundrets förmåga under radarn och där den bör befinna sig om de senaste 15 årens penningpolitik studeras närmre
- går Sverige in i en djup lågkonjuktur, mot vilken vi tyvärr är på väg, blir problemen längre fram inte alls enkla eller angenämna att adressera eller uthärda
- i Kalkylinlägget Riskbanken - knähund eller inte kanske den enskilt största faktorn nämndes som fick superundret och dess inflationsdirektion att faktiskt sänka? Om inte en sänkning kommit nu i maj hade än mer ifrågasättanden och än mer upprörda röster ifrån många chefsekonomer och andra högt uppsatta inom näringslivet kommit och superundret vågade helt enkelt inte riskera förnyad kraft i diskussionen om dess oberoende, och i en förlängning, dess faktiska existens. Därav en moderat och symbolisk sänkning med 25 punkter.
-25 punkter alltså. Big deal? Det borde det inte vara men enligt tabloidpressens skriverier är det nu det lättar, nu ska det firas, festas, köpas och konsumeras... Ja bostadspriserna skjuter ånyo iväg och en stilla undran om någon kan räkna längre uppstår? Nej tyvärr är det en än litet längre väg att vandra men visst varje krona mindre i utgifter är välkommen, men att uttrycka sådana glädjerop känns märkligt. Nordea tror fortfarande på totalt 6 räntesänkningar om vardera 25 punkter under 2024, d.v.s 5 st ytterligare sänkningar och landning på en styrränta på 2.50%. Superundret själv håller fast vid totalt 3 sänkningar om inget oförutsebart händer. Superundrets "prognoser" och sianden bör ingen fästa någon som helst vikt vid längre efter vad som skett...
Vi får se men kul att superundret nu är nere på knä och har stigit av den höga hästen.
Under superundrets pressträff ställde en reporter frågan (inte ordagrant citerad men detta var den frågan som Kalkyl också velat få svar på men där inget egentligt svar någonsin kommer att kunna erhållas, kanske hade inflationen sjunkit ner utan en endaste räntehöjning då inflationen till väldigt stor del framförallt drevs av energiinflation, med det sagt förstår alla att allt vilar på en mycket bräcklig grund... Hoppas det framöver blåser mycket och att solen skiner, fast inte för mycket nu när många skaffat AC):
-Inflationen har sänkts och sjunker men hur mycket av sänkningen beror på räntehöjningarna och hur mycket på externa faktorer. Hur mycket kredd tar Riksbanken för den lägre inflationen?
-Vi pratar inte i termer om kredd. svarade superundrets vältaliga chef. 70-30%, 30-70%. Det vet vi inte... Men vi har bidragit.
Ja superundret, självklart har Räntehöjningscykeln ifrån helvetet hjälpt på inflationsjakten då den dränerat folk och företags kassor och lett till masskonkurser där även Sveriges Regioner själva har svårt att hålla näsan över vattenytan... Men behövdes det verkligen att ta i så hårt, +400 punkter på 18 månader?... Det kommer ett efterspel och sådana är aldrig gratis. Men just det, efterspelet sorterar inte under inflationsmålet på 2.0% ju!
Spännande tider väntas framöver helt klart, det har varit sådana rätt länge nu.
För mig kändes det positivt med tanke på den inhemska produktionen och arbetslösheten som ökar. Någonstans måste man börja, nu hoppas Vi på fler sänkningar i år.
ReplyDeleteAbsolut, instämmer. Det är redan för mycket som gått sönder och arbetslösheten har ökat rejält senaste året. Hoppas Nordea får rätt och att denna första -25 bara var en liten trevare.
DeleteDet blir flera sänkningar i höst(2?), det måste bli så annars får vi stora problem som är självförvållat av RB.
ReplyDeleteHåll i och håll ut!
/Walt
Hallå Walt och välkommen hit!
DeleteDet både tror och hoppas jag också på. Det är svårt att se att det inte bör bli så. Sen exakt hur många återstår att se men läget är långt ifrån bra, tyvärr.
Du med, vi bönder och arbetare gör vad vi kan när makten bär sig åt som vanligt.
Ingen har väl missat att Riksbanken är din personliga väderkvarn, men jag vill ändå ge det lite motvikt. Konkurserna i många branscher kommer från inflationen, inte räntehöjningarna. Företag jag känner till drabbades stenhårt av hyresuppskrivningar på ungefär 20%. Till och med byggmarknaden, den mest räntekänsliga av alla branschar, tog tvärstopp för två år sedan när inflationen slog till, innan räntorna höjdes.
ReplyDeleteStoppar räntehöjningar inflation? Det är en fråga bland ekonomer, och jag skulle säga att det är sådär 95%-5% "ja", men det finns välutbildade människor med argument för motsatsen. De har nästan helt säkert fel men om man är ute efter att argumentera för att räntehöjningar inte funkar så kan man hitta ammunition hos dem.
Du kan inte ha missat att någon t.ex. övertygade Erdogan i Turkiet om att sänkta räntor, inte höjda räntor, var lösningen. Det gick käpprätt åt h-e och han har nu hoppat på majoritetståget. Det verkar gå bättre, men det är som alltid svårt att veta då allt i nationalekonomi sker med långa fördröjningar och i en värld där många faktorer ändras samtidigt.
Sedan menar jag att felet i Sverige är att de senaste, och nuvarande, regeringarna vägrar genomföra nödvändiga reformer för att de är rädda att tappa röster. Istället får Riksbanken experimentera för att stabilisera ekonomin. De borde inte behöva göra experiment som den katastrofala nollräntan.
Så kan man uttrycka det, personlig väderkvarn. Aldrig hört uttrycket innan. Men absolut, superundret känns personligt då dess vansinniga penningpolitik påverkat mig enormt mycket. De flesta har blivit enormt påverkade, i dåtid, i nutid och i framtiden. Bostadspriser (lätt att glömma den enorma prisstegringen på bostäder under väldigt många år som mest gynnade äldre generationer som redan satt på sitt bo), räntekostnader, ISK/KF skatt o.s.v. Hög inflation vill ingen ha men att 0% inflation skulle vara något att sky likt pesten vilket superundret gjorde är bara korkat.
DeleteInstämmer med det mesta du skriver, precis som jag gjort några gånger tidigare. Självklart bromsas inflation upp av räntehöjningar, det är nog ingen som varken påstår eller tror något annat (förutom då kanske Turkiet). Inflationen har många orsaker men två av de större om inte de största är:
1) regeringens C19 stöd: penningmängd ökar vilket ökar inflationen
2) energibrist och därmed kraftig energiprisinflation: vilket ökar inflationen på i stort sett precis alla varor och tjänster
Då c19 stöden inte längre finns och staten nu får göra avskrivningar på ungefär 30 mdr i utbetalat stöd som aldrig kommer att kunna återfås (bolag i konkurs osv) har detta bromsat upp penningmängden automatiskt.
Då energipriserna för tillfälligt har sjunkit rejält försvann även komponent nr 2.
Så frågan kvarstår Daniel: det hade kanske kunnat gå precis lika bra utan att superundret gjorde +400 punkter på 18 månader...
En annan fråga, som heller aldrig kommer att besvaras, är hur mycket inflation superundret själva ställt till med sina experiment. När superundret kör förtroendet för kronan i botten genom sin icke-stabila penningpolitik flydde de flesta investerare svenska statspappar och då försvagas kronan. Vem vill allokera hundratals miljarder eller mera i en valuta som styrs av pendelpolitik?