Sunday, June 2, 2024

Så här en söndag

Så här en söndag, ja kvällen alltså när alla andra 29+ plikter är avklarade, blev det så äntligen lite tid över för den Kalkylska Pengamaskinen och tillhörande Mästerexcelark. Det har lagts till några kolumner, bl.a för räntesatsen som betalats och betalas för bolånet och för det svenska superundrets reporänta (Kalkyl envisas med reporäntenamnet istället för nyare och "mjukare" samt tramsigare/flamsigare styrränta helt i tidens anda, allt ska ju vara så käckt, roligt och härligt men det är nog få som ser sådana egenskaper i just reporäntan och dess justeringar). Bl.a har uträkning lagts in i de löpande statusraderna om cirka räntekostnaderna (belåning justeras löpande pga framförallt utdelningar liksom tiden för avläsning så cirka värden blir det) för de olika kontona som drabbats och drabbas av sådant tråkigt. Ett mera roligt tillägg är den månadsvisa besparingen mot när allt var, kändes och upplevdes som jävligast/mörkast. Det tilläggs gärna att studering av superundrets framfart ser fruktansvärd ut, +50, +100, +75 punkter o.s.v.... Ett desperationslikt sprattlande och famlande och där en "hoppas på det bästa" mentalitet styrde och någon större förståelse har ingen centralbank hittills kunnat presentera, ja faktiskt i stort sett oavsett vad som skett historiskt... Modell efter modell har visat fel och prognosererna har förstås följt med lite krydda... Tilläggen i Mästerexcelarken rapporterar nu glädjande att den månadsvisa besparingen i bruttoränta är på cirka 3,245 kr eller knappt 39 tkr/år! 39 tkr/år motsvarar cirka en miljon i arbete med DA på 3.9%! Visst en extra miljon i arbete bör ge mer än bara DA så.. Kul ändå att leka med siffrorna och tankarna, precis som vanligt. 

Carola sjöng, ja för längesedan, "Fångad av en stormvind". Ibland känner Kalkyl sig "Fångad av nuet och omständigheterna", dessa är ytterst svåra att påverka om ens möjligt. Ja bara en sådan sak som att helgen är slut och måndagen närmar sig likt en orkan som inte går att stoppa... En fantastisk helg i allt väsentligt har avnjutits och avslutning framför Mästerexcelarken toppar upp. Det är genomgående fantastiska siffor, rad efter rad, kolumn efter kolumn och blad efter blad. På riktigt har nu alltså också räntekostnaderna börjat sjunka och för en försiktig general som Kalkyl är det både önskvärt och angenämnt att konstatera och för den Kalkylska Pengamaskinen lyser belåningen numera i grönt igen (det gör den förresten om <10% belåning OCH om räntan är Avanzas lägsta, nu 1.99%):


13 comments:

  1. Ja det är som det är, vi kommer att få saftiga räntekostnader i oktober när 65% av vårat bolån går från 1,2% ränta till antagligen 4,7% eller nåt sånt (vi har 1 % ränterabatt på listräntan). Runt 4000 kr mer per månad ska ut i enbart räntekostnader. Hipp hipp hurraa!

    Jag ser gärna en ränta runt 2,5-3% med alla rabatter det är rimligare...

    ReplyDelete
    Replies
    1. Usch ja, det har och är en tuff period. Du har ju klarat dig väldigt väl hittills och det är bara att gratulera Avanza har inte bunden ränta tyvärr annars hade jag nog styrt undan än mer jag med.

      Delete
    2. Ouch, det är en saftig höjning. Jag kan bara hoppas att du betalar räntan till någon bank jag har aktier i. :)

      Delete
  2. Det känns bra att räntorna går neråt igen, och så även inflationen. Mina egna räntebetalningar på huslånet har gått upp med 80% säkerligen. Det var inget jag förberett mig för, men tack och lov så är det låg belåningsgrad på min fastighet så det slår bara med några hundralappar i månaden.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Verkligen skönt att en vändning inträffat, hoppas den fortsätter. Du har klarat dig synnerligen väl alltså även om +80% slagit till.

      Delete
  3. Jag uppdaterar mitt budget ark med statslåneräntan löpande, för att se hur stor ISK-skatten ser ut att bli.

    Kan tyvärr konstateras att under första halvåret är trenden stigande, efter att under nov-dec 2023 varit kraftigt sjunkande. Får se om det hinner vända innan november eller om det blir ytterligare ett år med hög skatt på sparande.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja det är bra att ha ordentlig koll på allt kring pengar. Har också haft bra koll på reporäntan men med tilläggen som gjordes igår ses förändringar i direkta pengar och helt klart väldigt inspirerande att framförallt se när räntekostnaderna sjunker. Ökande räntekosnader kan istället fungera som en påminnelse och verka för mer försiktighet.

      Vi som kämpar mot FIRE bör nog be för att minst 2 men hellre än fler räntesänkningar hinner mottas innan ISK/KF skatten sätts för nästa års skatt... En fruktansvärd konstruktion och ännu verkar ingen bry sig om att få ett tak på plats. Bävar redan inför nästa års apr/maj-inbetalning...

      Delete
    2. Jag tror inte statslåneräntan påverkas speciellt mycket alls av reporäntan. Statslåneräntan har mer att göra med förtroendet långsiktigt för den svenska staten och ekonomin kombinerat med någon form av generell räntenivå ute i världen.

      Statslåneräntan är högre nu än den var en månad innan reporäntan sänktes. Som Tole skriver ovan så sjönk statslåneräntan i kraftigt december (tyvärr efter att ISK-skatten för 2024 hade spikats) och den har sedan dess trendat uppåt, inte nedåt. Fortfarande lägre än förra november men det är ingen stor skillnad.

      Delete
    3. Det betyder i så fall exremt dåliga nyheter för FIRE strävare... Alltså ännu ett skäl att införa ett tak på schablonintäkten... Ja hela systemet är riggat för att plocka ner vem som helst.
      Märkligt att statslåneräntan skenade likt reporäntan under uppgångsfasen men att den, om ni får rätt, inte sjunker i samma takt som reporäntan och väldigt irriterande i så fall... Ingenting förvånar mig längre så...

      Delete
    4. Reporäntan och statslåneräntan kommer nog ofta röra sig åt liknande håll, men som man försöker banka in i folk, korrelation är inte kausalitet.

      De rör sig åt samma håll för att de delvis påverkas av samma faktorer. Båda kommer anpassa sig efter det allmänna ränteläget i omvärlden. Båda kommer gå upp när kronan ser ut att försvagas.

      Det finns en starkare koppling mellan statslåneräntan och de långa räntorna eftersom de där faktiskt konkurrerar om samma pengar.

      Och långa räntor påverkas mer av den långsiktiga tron på Sverige och de som sköter Sveriges finanser. Skulle Riksbanken göra omotiverade eller prematura räntesänkningar så tror jag det kan få långräntor att gå upp för att man slutar tro på Riksbankens vilja eller förmåga att få inflationen under kontroll.

      Men det är komplicerat. Det är psykologi, effekter med lång fördröjning, oklara och ständigt skiftande orsakskedjor.

      Delete
    5. Låter vettigt det du skriver men samtidigt lite motsägelsefullt mot situationen pre 2022. Räntesänkningarna lär bara göras så länge inflationen är <=2.0% och då bör väl situationen uppfattas som under kontroll, dvs ok förtroende och då bör statslåneräntan sjunka och i enlighet med hur det alltså såg ut pre 2022 med låg repo- och statslåneränta.

      Om detta inte sker är isk/kf dåligt och lika bra återgå till af. Avskyr sådana här osäkerheter kring sparande, slår sönder allt.

      Delete
  4. Jag sätter fortfarande av en fast summa till bolånet så mitt kassaflöde påverkas fortfarande lika hårt som när räntan toppade. Skillnaden nu är att mer pengar används till amortering. Inte så kul men heller inget slöseri trots allt.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ett utmärkt sätt att använda sig av, jag har i princip gjort och gör likadant. För mig handlar det mesta om amortering nu. Med flexlån är detta som ett sparkonto med bra ränta!

      Delete