Saturday, December 12, 2020

Prognos: utdelningslön på 15,000 kr/mån

 I veckan som gått har inte ett enda köp, ja transaktion gjorts. Med transaktioner avses nästan alltid, precis som för några andra bloggare och FIRE-strävare, köp. Det är ytterst sällan jag säljer något överhuvudtaget. Trots denna brist på transaktioner den gångna veckan har Kalkyls Pengamaskin nått ett nytt delmål på den långa vägen och denna gång handlar det om att prognosen säger att de totala årsutdelningarna nu gått över 197,500 kr vilket innebär att med avdrag för:

  • -30% skatt på utdelningar på AF konto
  • Källskatt 15-35% på utdelningar från utländska bolag på ISK/KF konton
  • Schablonskatt på (1.25% * 30%) 0.375% (för 2020)
bör Kalkyls Pengamaskin kunna leverera hela 15,000 kr netto i snitt per månad!

Detta är baserat på att, se inlägg om schablonskatt, drygt 9% av nettoutdelningarna avgår i schablonskatt. Det är lite knepigt med alla begrepp då ovanstående gäller vad jag kallat, och kommer att fortsätta kalla, nettoutdelningar. Vad skall då bruttoutdelningarna som sedan blir nettoutdelningar (efter avdrag för källskatt och AF-kontoskatt) kallas efter avdrag för schablonskatten samt tillägg i form av 85% av erlagd källskatt för året-3? 

Jag tror att det är dags för ett nytt begrepp och då den summan som erhållits när schablonskatten dragits av från nettoutdelningarna i FIRE-sammanhang kommer att användas som en inkomst att leva på införs begreppet: utdelningslön

Sammanfattningsvis används följande begrepp framöver:
  • bruttoutdelning (inget jag själv fäster någon vikt vid och tittar aldrig på denna siffra)
  • nettoutdelning
    • bruttoutdelning med:
      • avdragen AF-konto skatt 30%
      • avdragen källskatt för utländska bolag 
  • utdelningslön
    • nettoutdelning * 0.911
      • avdragen ISK/KF schablonskatt
      • addering av 85% av erlagd källskatt för året-3 
Notering 1: Begreppet utdelningslön åkte på en uppdatering efter högst vettiga synpunkter som dessutom förtydligades med ett exempel från Utdelningssmålänningen.

Notering 2: Addering av erlagd källskatt för året -3 betyder att för år 2020 adderas 2017 års erlagda källskatt.  För mig personligen är detta enkelt fixat då mina excelark redan idag har full bokföring av källskatterna så det är en smal sak att bara addera på erlagd källskatt för året-3. (Detta gäller för de flesta som inte använder Nordeas plattform för de kan ju i stort sett ignorera källskattsproblematiken tills Nordea väljer att avsluta deras unika hantering vilket jag tror att de kommer att göra förr eller senare...) 
 
Enkelt skulle det kunna argumenteras för att det är ett onödigt begrepp och det må så vara men ISK/KF schablonskatt kan också ses som en "fix" utgift i stil med fastighetsskatt eller TV-avgift som måste betalas och därmed läggs till de årliga utgifterna. För mig personligen är det både enklast och känns bäst att inte belasta nettoutdelningarna med ISK/KF schablonskatten då den slår över de totala utdelningarna och inte för enskilda bolag vilket de andra skatterna gör. Jag funderade ett tag på 'löneutdelning' men det klingade inte lika bra som 'utdelningslön'.

Uppdatering: jag har ännu inte hunnit betala in värst mycket källskatt även om summorna definitivt ökar för varje månad som går. För 2021 bör jag alltså få tillbaka källskatten som erlades 2018, om jag förstått saken rätt. Jag har ännu inte sett någon transaktion med återbetalningen av källskatt. Som utdelningssmålänningen skriver räknar han med att få tillbaka minst 85% av erlagd källskatt och med all fakta jag har i ämnet är det en rimlig siffra, tyvärr, att räkna med. Att inte få 100% åter är för mig en fullständig gåta och jag har tjafsat med Avanza om detta men svaret jag fick gjorde mig inte ett smack klokare och egentligen i ärlighetens namn mer irriterad. Petrusko drog igång ett drev kring detta med källskatt och att inte få tillbaka allt varvid, om jag minns rätt, Avanza sa att de skulle se över dessa rutiner så att 100% kunde betalas tillbaka. Svaret jag fick var allt annat än klargörande i frågan och slutsatsen jag kom fram till är att tyvärr finns inga garantier om att få tillbaka 100%... För 2021 handlar det om runt tusenlappen, för 2022 ytterligare några tusenlappar och trenden är kraftigt ökande. Jag har ännu inte bestämt mig för en framtida geografisk fördelning men det står klart att om man lägger sig på en större procentuell del mot utlandet, säg 50%, blir det rejäla summor i återbetald källskatt när det börjar rulla på. Som Utdelningssmålänningens exempel om 200,000 kr i utdelningar och 50% vikt i Sverige handlar det om minst 15,000 kr i källskatt som erläggs och 85% på den summan blir en dryg tusenlapp återförd skatt i snitt per månad.  

Överlag ogillar jag allt kring källskatt. Det är ett lurigt kapitel och ett litet minfält att navigera på:

  • olika källskattesatser beroende på vilka skatteavtal som Sverige råkar ha träffat eller inte träffat med olika länder
  • otroligt lång handläggningstid
  • inga garantier att få tillbaka 100% av erlagd källskatt
  • blanketter att fylla i (Norge, Danmark m.fl.)
  • skattehemvister
  • ISIN nummer som inte alltid berättar sanningen o.s.v... 

Ett stort dåligt skämt är vad det är frågan om.

Synpunkter mottages som vanligt med både tacksamhet och stort intresse.

Som Ni märker är jag åter i skrivartagen och fingrarna dansar lekande lätt över tangenterna och formar ord och meningar i en rasande fart. Troligtvis har denna energi något att göra med att arbetsåret närmar sig sitt slut och det återstår inte särskilt många slavdagar på arbetet det härliga och fantastiska. Är det egentligen så viktigt att ett år tar slut? Nej, verkligen inte för nästa börjar ju direkt. Men, att gå över i 2021 innebär att de viktiga månaderna mars-maj för utdelningsäsongen år 2021 känns mer reella!

197,500 kronor per år i utdelning är ingen jämn summa och precis som en del andra bloggare lider Kalkyl av något slags OCD (Obsessive-Compulsive Disorder) symptom och avskyr alla slags varianter på ojämna siffror på antal aktier och utdelningssummor o.s.v. Denna ojämna siffra kan få bägaren att tippa över i veckan för en sista affär som skulle kunna ta Kalkyl över den, ja för Kalkyl då alltså, enormt magiska årsutdelningsmilstolpen om 200,000 kr/år. Uppslag på köp saknas inte men ja veckan får utvisa om så sker eller inte. När jag skriver dessa rader har jag i medvetandet några andra bloggare som med lätthet, för länge sedan, passerat 200,000 kronor per år i utdelningar och ligger kring det dubbla! 

Det finns alltid nya mål att kämpa mot, nya gränser att slå och nya insikter att skaffa sig.


10 comments:

  1. Utdelningslön låter bra. Förstår att du vill jämställa den med en nettolön för arbete eller pension. Tror jag skrev konsumtionsutrymme vilket låter mer oklart.

    Gillar själv bruttoutdelning då den är enkel, men man måste veta att man inte kan konsumera hela även om utdelningarna sägs vara "skattefria" på ISK o KF.

    Saknar dock plusposten återbetald källskatt ovan. Men den är lurig. Ska man räkna det året man får tillbaka den (kassaflöde)? Det kan tom bli flera gånger för samma skatteår. Kan i stället matcha återbetalningen mot rätt skatteår (tex 2020 fick jag en första (av 2?) återbetalning avseende skatteåret 2017).

    Utan återbetald källskatt kommer du överdriva behovet av utdelningar ganska mycket. Med t ex 50% av utdelningarna på 200.000 kr i aktier med 15% källskatt och resten utan blir källskatten 15.000 kr. Runt 85% eller 12.750 kr är jag ganska säker på kommer tillbaka. Troligen mer med tiden.

    ReplyDelete
    Replies
    1. This comment has been removed by a blog administrator.

      Delete
  2. Hallå US! Tackar för givande synpunkter! Jag som helst endast velat se källskatteåterbetalningen som en slags bonus har tänkt om. Jag uppdaterar begreppet något kring utdelningslön och den inkluderar källskatteåterbetalningen. Jag tror på att försöka hålla saker hyfsat enkla men inte så enkla att de blir felaktiga. Ju större andel utdelningar som drabbas av källskatt desto större blir felet och det är inte rätt.

    ReplyDelete
  3. Det där låter ju kalasbra! Dina utdelningar har verkligen ökat i raketfart, själv tickar det på med nån tusenlapp i månaden med de månatliga insättningarna och återinvesterad utdelning. Har för mig att det inte var länge sen du låg på under 100000 kr i prognosticerade årliga utdelningar. Har du börjar investera i högriskbolag hehe ;)

    Köper inte så värst mycket nu... har blivit lite Altria och AT&T samt även AGNC. Begränsar mig mycket till de aktier som har belåningsvärde > 50% hos Avanza pga belånad portfölj.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tackar för den kommentaren Snålgrisen! Ja, år 2020 har inneburit extremt mycket och hårt arbete på både jobb#1 och på jobb#2. Det ska bli skönt att snart stänga böckerna för detta tuffa år. Det är alldeles korrekt ihågkommit! Nha, högriskbolag vet i tusan men å andra sidan är alla bolag förenade med risk. Bilia nyss var väl ett ganska talande exempel.

      Delete
    2. Har stått utanför Bilia ett bra tag. Jag ser inte hur de och många andra "fossiler" ska kunna tjäna några pengar när fler och fler skaffar elbil. Tesla har inga krav på service för garanti och släpper videos med hur man gör service själv. Bilen köper man i en webbshop. Idag vill nog ytterst få ha med en bilförsäljare att göra. Bara detta elände med att behöva ringa runt och få offerter och hålla på att pruta... fan vilken tid det tog när jag köpte bil senast (för många år sen).

      Delete
    3. Kan bara instämma hur jäkla jobbigt det var att köpa bil sist jag gjorde det. Det var ett rent helvete rent ut sagt.

      Vad gäller elbil låter det ju nästan för bra för att bara sant det du skriver men jag har ingen erfarenhet alls kring detta. Helt klart är väl att betydligt mindre service lär behövas men de som kommer lär kosta skjortan och antagligen leda till skrotning och nybilsköp - läs batteribyte och kanske elmotorbyte när vägsaltet i Svedala har gjort sitt

      Delete
  4. Jämna summor och antal är mycket viktigt, så håller tummarna för att du hamnar på 200k jämnt! :)

    ReplyDelete
  5. Tackar för sporrande kommentar Berns!

    ReplyDelete
  6. Jag heter Linus SAARINEN, och jag är vårdgivare. Jag noterar att jag just nu är som den lyckligaste. Jag vittnar om ett lån mellan individer som jag just har fått. Jag fick mitt lån tack vare tjänsten av Pierre Michel. Jag började med henne förra fredagen och på tisdag 10:45 eftersom bankerna inte arbetar på lördagar, då fick jag bekräftelsen att överföringen av beloppet på min begäran på 400.000 kr skickades till mig. och efter att ha hört mitt bankkonto mycket tidigt, till min stora förvåning var överföringen lyckad. Här är hans

    E-post : combaluzierp443@gmail.com

    ReplyDelete