Boktips 3 - Paradis City

 Sommaren utgör inget undantag, Kalkyl slukar bok efter bok. Det började bli dags att lämna tillbaka Paradis City av Jens Lapidus och då jag lånat den i tegelstensformat har det tagit emot att ta itu med den. Det har också varit en del andra ämnen som prioriterats (ja på den litterära stigen alltså). Boken var inbunden och med lite för stor text så den var stor och klumpig (läs tung) och omfattade cirka 350 sidor eller nåt. Jag började läsa och efter några sidor hade jag fastnat precis som jag brukar göra i Lapidus böcker. Karln skriver alldeles utomordentligt: fartfyllt, roligt, annorlunda och spännande. Att jag skulle fastna så pass som jag nu gjorde var lite oväntat dock eftersom tegelstensformatet jag lånat avskräckte. 

Jag tror att jag har läst alla hans böcker men då jag läser mycket och anteckningarna som alltid ska skapas i futurum inte alltid blir gjorda får jag erkänna att jag ibland inte minns om jag läst en bok eller inte trots att Kalkyl har ett utomordentligt minne för de allra flesta tillgivelser, dock inte datum av någon märklig anledning...

Paradis City var helt enkelt grym! Den var så där bra som några av omslagets kommentarer påstod i stil med: går inte att släppa o.s.v.

Den började som vanligt, i Lapidus stil, rappt och fartfyllt. Man sugs in i handlingen och plötsligt befinner du dig där. Det tråkiga med boken är att den handlar om hur ett framtida Sverige eventuellt delvis kan komma att se ut. Det är verkligen ingen trevlig framtidssyn och tyvärr känns den dessutom inte omöjlig. Det är en fruktansvärd bild av ett eventuellt framtida Sverige som målas upp och jag kan inte låta bli att ofta tänka samma tanke om att Lapidus tillhör skaran av alla oss som på riktigt fått nog av den dagliga skiten vi tvingas ta del av i media på olika sätt, d.v.s. om alla dessa vansinniga händelser, om alla våldsdåd, utanförskap, uppdelat samhälle, odugliga politiker o.s.v. På flera ställen känner jag hur raderna skriker in i örat till de i vårat samhälle som verkligen borde skämmas, som borde ta och sätta sig ner och ärligt utvärdera vad som skett i dagens Sverige under de senaste 40 åren. Till de som borde ta och förstå vad och hur det kunde gå så illa som det faktiskt gjort och på hur ett framtida Sverige inte ska gå mot Lapidus fiktiva Sverige för dit vill ingen nå.

Sedan mitt inlägg efter att poliskonstapeln Andreas Danman, 33 år, mördades verkar tyvärr våldet ha tagit ett ytterligare steg i fel riktning och ökat. Många var vi väl som kanske, naivt, hoppades att mordet skulle ha någon slags avkylande effekt vilket vi tyvärr nu vet att så blev inte fallet. Mitt inlägg censurerades av mig Kalkyl själv då jag efter publicering kände att jag inte orkade ha det publicerat även om jag såklart står för innehållet till 100%. Gränsdragningen mellan FIRE bloggens andel politik är inte alltid helt enkel. Inlägget kortades ner och av orginaltexten återstår i stort sett inget och det kan läsas här. Inlägget handlade inte bara om den mördade polisen utan mer om den då upplösta regeringen och statusen på vart Sverige i dag, tyvärr, befinner sig. 

Vill du slå ihjäl några timmar så läs Jens Lapidus utmärkta bok Paradis City!

Betyg: 5+/5

Boktips 2 hittas här.