Beklagligt

 Idag under en snabbscanning, ja den blir allt snabbare då allt mindre energi eller intresse kan uppbådas för att läsa alla dessa mestadels avskyvärda och beklagansvärda nyheter, verkar tyvärr Kalkyls inlägg som ifrågasatte om inte polismakten stod inför en slags DOS attack att varit helt klockren.

Inlägget skrev den 20 november 2021, läs här.

Denna morgon under scanningen fastnade Kalkyl på en polisman som nu gav upp efter 16 år i tjänsten, från radiobil till kriminalteknik hann han med att arbeta med. Den numera före detta polismannen vars namn är Andreas intervjuades i cirka 15 minuter och gav ett mycket bra intryck. Verkade vara en sådan där rekorderlig karl som i alla fall Kalkyl allra helst vill se inom polisen. Tyvärr bekräftade han saker som en bloggkommentator vid namn Tillsyn (också en hårt arbetande riktig polis) skrivit i sina kommenterar och Andreas bekräftade sorgligt nog också den bild Kalkyl har men hoppats att den trots allt ibland varit felaktig. Nu visade intervjun att tyvärr är så inte fallet, verkligen inte, utan istället förhåller det sig precis tvärtom: 

Det är ännu värre än vi vanliga människor och tillika icke arbetande poliser kan föreställa oss. 

Det verkar milt sagt vara ett totalhaveri. Chefer är alldeles för ofta människor som själva aldrig arbetat i fält, aldrig befunnit sig i en skarp och obehaglig situation mil ifrån deras lilla kontorsstol med lilla datorn framför näsan. Det bekräftas att alldeles på tok för många inom den svällande polisorganisationen är civilanställda och inte specifikt sysslar med det som poliser alltid borde syssla med: patrullera, lösa brott, hantera stök i trafiken m.m.

Kalkyl blev riktigt nedstämd och illa berörd efter att ha sett intervjun som på enklast tänkbara sätt bekräftar att polisen och därmed hela samhället har drabbats av en DOS attack och de styrande fortsätter låtsas som att ingenting är konstigt eller knappt ens problematiskt. Det sistnämnda är ju oftast tyvärr också vad nuvarande justitieminister, Morgan Johansson, ägnat sig åt under flera år fast då i stil med att vi har fler poliser nu än förr, polisen får mer pengar osv. Polismannen i intervjun säger ärligt att mer pengar inte löser problemen utan det är arbetssättet som är felaktigt och att chefer borde vara poliser med faktiskt tjänstgöring i yrket som merit. Att vettiga poliser som Andreas och andra väljer att slutar och ger upp polisyrket oroar rejält men tydligen oroar det inte hans chefer värst mycket eftersom han fullföljde sitt val och valde att sluta... 

Se intervjun här och begrunda vår unika svenska modell som bygger på vadå? Så här gick det alltså, se här.

Att personer i ledande befattninger mest hela tiden verkar nonchalera och ignorera saker är ganska tydligt och en annan "klämcheck" rubrik från kaoset på Arlanda pajasarena var denna i morse:

Märkligt att inte alla enkelt inser hur kaos ser ut?!... Antagligen är det polismyndighetens presstalesförmåga som uttrycker detta och gissningsvis håller inte en endaste hårt arbetande konstapel med om uttalandet, ja av de som stationerats ut på Arlanda då alltså.

Kanske är alltså inte "kaos" i Riksdagen rätt ord? Det kanske är normaltillståndet?

En annan rubrik som hittades, kanske kommer så äntligen omdömena ikapp "mannen som inget ångrar":

Nu går vi ner till en mycket skarp sågning, ja ett totalt utdömande av, vad Kalkyl tolkat det som, hela den socialpedagogiska utbildningen som slagit klorna i stackars Sverige:

Som avslutning på denna sorgliga kavalkad så är det tydligen men inte förvånande smått "kaos" inom järnvägstrafiken också... Ja så blir det väl när underhållet eftersätts och multipla aktörer ska slåss om några få räler, aldrig förstått hur en sådan här situation ska ens i teorin kunna fungera väl (det påminner om friskolorna... om bilbesiktingen?). På gräsrotsnivå är det ju synnerligen fruktansvärt och direkt omänskligt att en eller några personer nu alltså ska riskera att tvingas att: 

Tja, Kalkyl promenerade cirka 5 km varendaste dag under hela grundskolan, ja bara för själva skoltransporten då alltså. Sen fick cykeln (ja en helt manuellt trampad då UTAN batteri), eller ve och fasa benen, användas igen om det var någon handling att hjälpa till med eller om någon fritidsaktivitet skulle besökas. 

Nåja, nu åter till Mästerexcelarken då det riktigt kliar i fingrarna att göra lite hederligt arbete efter börsdagen den mörka. Att t.ex. bokföra inlösenaktierna från Atlas Copco känns riktigt trevligt! Axfood teckningsrätterna blev så tillslut också för cirka en vecka sedan äntligen konverterade till aktier och även om nuvärdet backar på Kalkyls Pengamaskin går utvecklingen starkt framåt!